Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om metafysikens delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu skall jag icke tillägga mycket, ehuru mycket kunde
tilläggas. Metafysikens progressiva del företer nämligen
själv flere betydelsefulla och digra underavdelningar. Detta
sammanhänger med att, såsom förut framhållits, den
givna verkligheten företer vissa karaktäristiska huvudområden
som måste bringas i samband med de yttersta principer, om
vilka ontologin givit besked. Dessa områden ha i det
föregående sagts vara tre och betecknats som naturområdet,
själslivets område och den andliga verklighetens område.
Det blir under sådana förhållanden tre sammanbindningsbanor
— om jag så får uttrycka mig — som samtliga ha sin
utgångspunkt i ontologin, men av vilka den första
förbinder ontologin med det givna naturområdet, den andra med
själslivet och den tredje med det nämnda andliga livet och
dess olika manifestationer. Uttryckt utan bild:
metafysikens progressiva del förgrenar sig i tre huvudavdelningar
naturfilosofi eller, här bättre, naturmetafysik, metafysisk
psykologi samt det andliga livets metafysik, denna, vilken Hegel
kallade »die Philosophie des Geistes» (eller enklare
»Geistesphilosophie»). Alla dessa olika delars uppgift är, som sagt, att
om möjligt återföra naturen, själslivet och den i vår
erfarenhet givna andliga verkligheten till deras yttersta
ontologiska grunder och i samband därmed även giva den yttersta
förklaring av dem, som överhuvud kan presteras. Huru
allt detta skall tillgå, vill jag här icke yttra mig om,
ej heller därom, huru de nämnda tre metafysiska delarna
förhålla sig till de motsvarande empiriska vetenskaperna,
nämligen den empiriska naturvetenskapen, den empiriska
psykologin och die »Geisteswissenschaften», fattade i
empirisk bemärkelse. Därom har metafysiken själv att upplysa,
och jag har i min (i inledningen nämnda) Metafysik yttrat
mig om saken så gott jag förstått och förmått. —
Det torde vara obehövligt att resumera vad jag under
föreläsningens gång anfört, ty om även ganska många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
