Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den alt mera och blir på grund häraf uppvärmd.
Föhnvinden blir sålunda en varm och. torr vind, som blåser,
stundom med stor våldsamhet, utför alpdalarna. Dylika
fenomen framträda under liknande förhållanden äfven på andra
trakter af jorden. Så har t. ex. Hoffmeyer, uppvisat
tillvaron af en sådan Föhnvind på Grönlands västkust. Då ett
starkt minimum ligger i väster om kap Farewell, herska
naturligtvis östliga vindar på Grönland. Dessa vindar, som
komma från norra Atlanterhafvet i trakten af Island, stiga
uppför Grönlands ostkust och stryka fram öfver det höga,
isfylda inlandet. Vid västkusten nedstörtar den uttorkade
luften nästan som ett vattenfall utför branterna och
uppvärmer sig därvid så betydligt, att den Grönländska kölden
plötsligen afbrytes af en så hög temperatur, att man
samtidigt först i närheten af Azorerna anträffar en liknande.
Vi hafva nu antydt de vigtigaste iakttagelser, enligt
hvilka man på en enstaka plats kan sluta till den blifvande
väderleken för den närmaste dagen. Därtill komma de rent
lokala »märkena», såsom den eller den bärgstoppens utseende,
en viss utklippas i hafvet färgton och skenbara afstånd,
iakttagelser på vissa djur och växter, inträdandet af
rheumati-ska smärtor, o. s. v. Det långvariga och noggranna
iakttagandet af dylika saker, men framför alt aktgifvandet på
barometerns, vindens och molnens gång samt himlens
utseende lämna ofta ganska tillförlitliga resultat. Först genom
att ställa dessa iakttagelser i samband med samtida
observa-ner på andra orter kan man emellertid ernå en större
säkerhet. Det är detta, som med elektriska telegrafens hjälp
sker vid de olika ländernas centralanstalter, och vi hafva
sett att det var just detta praktiska ändamål, som Le
Verrier i första rummet afsåg med den meteorologiska
verksamheten vid Parisobservatoriet. Genom att dag efter dag
följa väderlekens växlingar förmedelst de synoptiska kartorna
öfver en stor del af jordytan kan man ock vanligen
förutsäga, i hvad läge till de barometriska maxima och minima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
