- Project Runeberg -  Några blad ur vår tids meteorologi /
49

(1881) [MARC] Author: Hugo Hildebrandsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det, såsom ses t. ex. af blomningstiden för liljekonvaljen och
axbildningen på kornet. Vi skola i det följande studera
detta något närmare.
I hvilket samband med temperaturen står växternas
utveckling? Botjssingatjlt besvarade för mer än 40 år sedan
denna fråga så, att till fullbordande af hvarje process —
blomning, fruktmognad o. s. v. — fordrade växten en viss
temperatursumma, räknad från början af dess
vegetationsperiod. * Denna åsigt blef, isynnerhet sedan den vunnit
understöd af den berömde botanikern A. de Candolle, allmänt
antagen och torde ännu på många håll omfattas.
Emellertid visade den sig ej vara på långt när allmängiltig, men
man sköt som vanligt skulden på »outredda lokala
förhållanden» eller rent af på »outredda naturkrafter».
Den ryske naturforskaren Carl Linsser trodde sig finna,
ratt på två olika orter äro de för samma vegetationsskeden
behöfliga temperatursummorna öfver fryspunkten
proportionella mot summorna af alla positiva temperaturgrader
under året på hvardera orten. Så t. ex. skulle gullvifvan, för
att kunna slå ut, vid Lund behöfva så mycket mera värme
än vid Upsala, som hela värmemängden i Lund är större än
den i Upsala, hvarvid temperaturer under 0° C. icke tagas
med i räkningen. Om således en växt på ett ställe
behöf-ver t. ex. 1/l0 af alla temperatursummor öfver noll grader,
,som på den orten under året bestås, så behöfver den på
hvarje annan ort samma bråkdel af dess temperatursumma.
Detta bråk kallar han växtens »fysiologiska konstant». Han
ansåg således att »hvarje växtindivid har en förmåga att
genomlöpa sitt lefnadslopp såsom värmesumman på dess
hemort fordrar det, och så som de föregående generationerna
på denna ort blifvit vanda, i det att individer af samma art
på olika ställen till samma utvecklingsstadier förbruka lika
* Temperatursumman antages vanligen lika med medeltemperaturen
under vegetationsperioden multiplicerad med det antal dagar denna
period varat. Olika författare förfara dock härvid på olika sätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/meteoro/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free