Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
sine egne eoleurer», och en annan gång i bref till en vän om dessa
»Aves Suecanas, hwilka lian [Rudbeck] så nätt och wäl med sina egna
couleurer afritat, att det syns ej wara menskligit werk».1 Första
terminen behandlades pà dessa föreläsningar visserligen blott hönsfåglarna
och några smärre vadare, och följande vårtermin blef det blott tvenne
föreläsningar om roffåglar.1 .Mon snart fick Linné ett ännu gynnsammare
tillfälle än under de få och korta föreläsningstimmarna att studera detta
Rudbecks verk, som han så varmt beundrade. Han blef nämligen på
våren 1730 af Rudbeck anmodad att öfvertaga dennes demonstrationer af
växter i botaniska trädgården och tillika flytta hem till honom som
informator för hans söner. Härigenom fick Linné ej blott tillgång till
Rudbecks bibliotek, utan det blef honom ock möjliggjordt att till sitt fulla
lystmäte studera fågelplanscherna. Linné var ej heller den, som lät ett
sådant präktigt tillfälle gå sig obegagnadt ur händerna. Tvärtom
studerade ban flitigt såväl dessa planscher som annan ornithologisk litteratur.
Den Rudbeckska planschserien var ock synnerligen viktig för vidgandet
af Linnés kunskap om Sveriges fåglar. Ja, i den inneliöllos bilder af
arter, som Linné aldrig lärde känna på annat sätt, såsom t. ex. Strix
tota flammea, som egentligen var jordugglan, ehuru Linné sedan på grund
af förväxling gaf namnet flammea åt tornugglan. I flera fall äro alltså
de Rudbeckska planscherna än i dag typexemplar för vissa fågelarter.
Men Linné nöjde sig ej med att blott studera, han var en produktiv
natur, som ville göra sin lärdom fruktbringande, och detta gjorde, att
lian snart tog sig för att utarbeta en sammanställning af sitt
ornitologiska vetande. Trots trägna andra studier, särskildt i botanik, och trots
all offentlig och enskild undervisningskyldighet hade han redan på nyåret
1731 ett litet ornithologiskt manuskript färdigt. Detta är på titelbladet
dateradt den 1 januari 1731. och dess titel är Methodus avium
Srcti-carum autore Carolo Linnæo.
Det torde vara detta manuskript, som af Linné åsyftades under namn
af Ares Sueciadå han i bref af den 1 okt. 1733 till »Presidenten och
Landshöfdingen i Umeå Baron Gyllexgriip» uppräknade de »Arbeten i
Manuscript», som voro af honom »propria Minerva elaborerade». Linné
tillägger upplysningsvis i samma bref härom att i sagda manuskript »Öfver
300 Species beskrifvas af Foglar i Sverige observerade, och man läres
att känna dem vid första påseendet».’2 »300» torde vara skriffel för
»JOO». Emellertid framgår af ofvan anförda yttrande, att Linné själf
’ Enl. Th. M. Fuies: Linné, Stockholm 1903, p. 45.
- Enl Egenhändiga anteckningar af Curt Llnnæus om sig sielf, utgifna af
Adam Afzelius, Stockholm 1823, p. 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
