Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blixtbilder från fabrikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strykjärnets kant, till sist randas den inifrån, synas
noga och lägges slutligen i korgen till de förut färdiga.
Tungt är det, det är säkert, att från morgon till kväll
stå vid strykbrädet. Men det finns de som stått här i
20 år och bara strukit kragar. 14, 15—17 kronor kan
en god strykerska förtjäna i veckan, vid övertidsarbete
mer. Men då ge de sig inte mera tid att vila än då
de slänga i sig kaffetåren på frukost och eftermiddag
och middagsmaten, som de ha med sig och värma på
hällen bredvid strykugnarna. Även sömmerskorna få
värma sin mat här, om de vilja, men en del av dem
gå hem. Matsal finnes ej och det smakar just inte att
äta i arbetsrummet. Men i ruskigt väder är det bra att
kunna stanna kvar och slippa slita på ytterkläderna,
mena de.
Om de inte bli förfärligt trötta?
Jovisst! Men när man blir van att stå hela dagen
eller vid det ständiga stillasittandet, känns det inte så
påkostande.
»Ja, se vanan är halva naturen», bekräftar en
sömmerska. »Innan jag kom hit hade jag tjänat och då fick
jag gå från morgon till kväll. Nu sitter jag i stället
och det har jag gjort i 10 år. Det kan vara lika bra
det ena som det andra. När en kan en sak är det
bara att knoga på så länge en står ut.»
»Och se’n kommer en på fattighuset», mumlar en
flicka, som har huvudet ombundet med en sjal och ser
ytterst tärd ut. »Det blir bara elände till sist och —
— —» Hon avslutar inte meningen, ty föreståndaren,
som varit i andra salen, närmar sig.
»Fabriken är en av de största i sitt slag», säger han,
»och våra artiklar måste vara både billiga och väl
arbetade för att kunna tävla med de utländska
fabrikaten. Det finns kragar, som säljas för 2:50—3 kr.
dussinet, men folk som köper dem, kan nog kritisera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
