- Project Runeberg -  Arbeterskornas värld. Studier och erfarenheter /
131

(1917) Author: Gerda Meyerson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I arbetslöshetstider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strejkbrytare, få det då svårt. En strejk av de organiserade
vid en fabrik kan för övrigt ha till följd att hela
fabriken måste stoppa, det ena arbetslaget är ju beroende
av det andra. Om t. ex. buntmakarna, som ju tillhöra
läderarbetarnas fackförening, inställa arbetet, emedan de
vilja ha högre avlöning, bli pälssömmerskorna, som icke
tillhöra någon fackförening, strax utan arbete.
Härigenom förklaras det att de icke organiserades deltagande
i storstrejken 1909 var så stort.

Lagen söker ju på flera sätt ingripa ordnande i
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare. Så fingo vi
genom en lag av 1906 av staten tillsatta och avlönade
förlikningsmän, som ha till uppgift att biträda vid
lösandet av tvister, lämna råd åt de stridande parterna
samt även att söka förekomma strejker och lockouter.
Vi ha i Sverige sju sådana förlikningsmän, som ha att
förhandla med arbetsgivare- och arbetareorganisationer
samt så vitt möjligt förmå de stridande att låta arbetet
ostört pågå under förhandlingarna. En lag om
arbetsavtal har ännu icke kommit till stånd.

Före den stora lockouten och strejken 1909 rådde
under flera år beständiga tvister och småstrejker, genom
vilka arbetarna sökte pressa fram löneförhöjningar och
arbetsgivarna å sin sida försökte göra sin auktoritet i
fråga om arbetsledningen gällande genom att besvara
strejkerna med lockouter. Orsaken till den stora
kraftmätningen sommaren 1909 var väl egentligen att man
ledsnat på alla småstrider och trodde sig genom verkliga
kraftåtgärder kunna få bättre förhållanden till stånd. Den
av arbetsgivareorganisationen igångsatta storlockouten,
som trädde i kraft den 26 juli, besvarades den 4 augusti
med storstrejk, i vilken 285,000 personer deltogo. Ungefär
en fjärdedel av deltagarna voro oorganiserade och
kvinnornas antal var stort.

Den som under denna tid vistades i Stockholm och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/meyerarb/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free