- Project Runeberg -  Arbeterskornas värld. Studier och erfarenheter /
163

(1917) Author: Gerda Meyerson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bildningens väg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barnen tillsyn och vård, då mödrarna äro på sina
arbetsplatser.

Under många år har jag vid mina resor i landsorten,
då jag i mina föredrag i olika föreningar talat om
arbeterskornas förhållanden och vad som kan göras för att
motverka fabriksarbetets vådor för kvinnan, mötts av
den föreställningen att en »fabriksflicka» nödvändigt måste
vara mer eller mindre sedligt fördärvad. Städse har
jag protesterat mot detta generella omdöme, och vid
närmare ingående på saken har det ofta varit så, att
flickorna vid en eller annan fabrik på platsen sett
påfallande slarviga ut eller fört ett oordentligt
levnadssätt, och så har hela arbeterskekåren fått dåligt rykte.
Det var naturligtvis de mest högljudda och de som
uppförde sig oskickligast, som man lade märke till, och
sedan dömdes alla fabriksarbeterskor efter dem. På sina
håll är ännu ordet »fabriksarbeterska» nästan ett skällsord.

När jag i början av 1890-talet först närmade mig
arbeterskorna och började ordna aftonsamkväm för dem,
hade jag ju icke reda på mycket om dem och deras
liv. Med förvåning mötte jag sådana frågor från bekanta
som: Ȁr det inte obehagligt att vara tillsammans med
dem? Föra de inte oanständigt tal?» m. m. Men jag
märkte snart, att några, som föreföllo mindre trevliga,
småningom uteblevo från samkvämen, medan de som
stannade kvar, tycktes vara desto mer intresserade. Hos
dessa — vilka jag senare förstod voro bland de mera
högtstående arbeterskorna i Stockholm — förefanns en
viss motvilja mot att heta »fabriksarbeterska», det var
ingen omtyckt benämning.

»Arbeterska — ja det kan ju vem som helst vara
förstås», fick jag en gång till förklaring, »men
fabriksflicka, det vill ingen kallas.» Det ordet hade alltså dålig
klang och jag har konsekvent alltid använt bara ordet
arbeterska, när jag talat om kvinnorna inom industrin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:02 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/meyerarb/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free