- Project Runeberg -  Hamnen. Roman /
12

(1925) [MARC] Author: Gideon Martins
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liksom en del av aptiten för sjön trots släktarv och
examen. —

Viktor Ankar står på Stockholms III-klass-däck och
njuter av den hamnbild, som är honom kärast på
jorden trots alla miljonstora sjöstäder han redan sett
ute i världen. De kunde i alla fall inte tala till
majgrabbens hjärta på samma sätt som den poesifyllda
villervalla, vilken här slog emot honom. Viktor kände
varenda krok, vartenda hål. Det fanns ej något prång
bland tusenden, som inte han och brodern hemsökt.
Inte en brygga, hur fallfärdig och rucklig den än var,
där han ej suttit med ett metspö i hand eller helt
enkelt suttit och barnsligt omedveten njutit av det
färgglada, vimlande livet på älven.

När ångaren nu passerar dessa hans gamla minnen
komma tårar i ögonen. Så glad är Ankar att återse
dem. Precis som om varenda gammal, halvrutten eller
sjunkande pråm ropat hej och goddag just åt honom.

Men Stockholm glider vidare och denna bild
försvinner för andra. Viktor Ankar tänder en cigarrett,
går sedan över till babords sida. Därifrån har han
öppen utsikt bortåt Krokängshållet.

Krokäng minns styrman Ankar bara från sin
tidigaste ungdom. Då hade han en fästmö vid namn
Laura, som ganade sill i Fiskhamnen. De voro sjutton
år båda. Efter dansen om kvällarna älskade de varann
i någon buske bakom danspaviljongerna liksom alla
de andra av deras umgänge. Sen hade de blivit osams
och Laura gifte sig med en kolbärare i
Sannegårds-hamnen. Efter den tiden hade Viktor levt för sig själv
och sin framtid. Flickorna brydde han sig inte om
annat än händelsevis, när tillfället erbjöd sig och
flickan bjöd ut sig. Viktor såg på den praktiska erotiken
nog så fördomsfritt. Fast gifta sig skulle han natur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghamnen/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free