Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strömfåran och lyftkranarna svänga fram och tillbaka
i rymden. Förströdd fångar Henrys öga denna
hamnbild i miniatyr. Den är en del av hans värld.
Hustrun stöter honom i sidan:
»Sitter du och drömmer, min vän?»
Då rycker han till, fattar champagneglaset och är
återigen den uppmärksamme äkta mannen. Dagmar
ler mot honom med de pärlvita tänderna, med den röda,
sinnliga munnen, med ögonen. Hela ansiktet är ett
enda leende.
Marianne följer svägerskans minspel. Hon känner
sig icke så säker på, att det är äkta. I varje fall har
Dagmars koketteri utvecklats högst märkbart efter
bröllopet. Svägerskan kan konsten att vara förförisk.
Men Henry vill kanske ha det så. Även han är som
förändrad. Åtminstone mot systern. Marianne kan
inte slita sig loss från den tanken, att svägerskan går
före henne. Hon har svårt att sätta sig in uti, att så
skall det vara nu.
Ingen av makarna anar vad som rör sig i fröken
Northons ungmösjäl, ty vid behov kan hon konsten att
dölja sina känslor. Den ingår som led i hennes
uppfostran, förstår ni.
Vid desserten råkar herr Northon se på klockan.
»Kors, redan kvarten i sju», säger han.
»Har du bråttom, min vän», undrar hustrun.
»Inte alls, min älskling», och han doppar en blå druva
i vinglaset, stoppar den sedan i hennes mun.
Hon håller på att kvävas som en barnunge och
rodnar. Därpå:
»Varför ser du på klockan då?»
»Vill min älskling veta de’ ?»
Hon nickar och tillägger:
»Jag vill veta alla dina tankar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
