Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Kaggensgatan begav sig styrman Ankar ner till
hotell Hembygden vid Packhusplatsen. Där hade
han bott förut. Rummen voro lika billiga som ute i stan.
Därtill låg hotellet i närheten av hamnen. Och Ankar
ville helst bo i ett hamnkvarter. Bara han nu kunde
få sitt gamla rum på tredje tillbaka. Det vette utåt
Packhusplatsen, hade till och med en liten balkong men
kostade bara 60 kronor i månaden på längre tid.
Händelsevis var det ledigt.
»Styrman har då tur jämt», säger städerskan Sanna,
en glåmig, mager och utvakad jänta.
Hon känner till styrman Ankars karriär och ser på
honom med ett par närgångna, taniga ögon. Sanna
menar ingenting särskilt med den där blicken. Den får
av gammal vana detta uttryck, då hon befinner sig på
tu man hand med en hotellgäst. Kanske den nu är en
smula mera förtrolig bara. Men sådant fäster sig inte
styrman Ankar vid. Han mönstrar rummet flyktigt,
går sedan omedelbart ut igen och tar spåret upp till
Majorna. —
»Va’ jag har väntat på dej, Vekter — far me’
för-rexten. Nå-å, hur blir de’?» Modern ser oroligt
forskande i sonens ansikte.
Viktor:
»Stannar på landbacken tills vidare.»
Stava slår ihop händerna:
5 Hamnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
