Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Va’ fan har han här å göra?»
Förman Jarl, även Knubben kallad, vrider upp
mustaschen, ser försmädlig ut och säger:
»Rapp räcker vesst inte te’.»
»Jaså, på de’ viset. Å sånt job vill en hederlig
arbe-tarepojk låna sej åt. Fy fan! Men spelevinkern vill väl
ställa sej in, fö’ståss. Men här ska han kamma noll.
Eller hur, grabbar?»
I korus:
»Jäss, de’ må du veta, kamrat.»
»Maj-Pelles pöjk ska få vara i fred, så länge han
inte bär sej dumt åt — men um, då djävlar. Åt
helvete med förrädare!»
I detsamma kommer inspektör Rapp.
Förman Jarl gör en blink. Alla låtsas ha bråttom.
Men i själva verket kommer man inte ur fläcken med
ett stort lastbilskarosseri, som alle man i truppen skall
ha fram till lyftkransgrepen. Karlarna spela den mest
intensiva arbetsiver, samtidigt som de menande knuffa
varandra i sidan.
Men styrman Ankar fortsätter över till Agnes. Där
går arbetet under hi-å-hej-å-hå. Ooh på båtens
aktersida ackompagneras stuvarnas hi-å-hej av kolkranens
automatiska gnisslande, då baskarna* sänkas ner i de
fyllda pråmarna, lyftas mekaniskt i luften, sväva i
halvcirkel in över däck, där innehållet tömmes i
ångarens djup och då stiger ett moln av sot och stybb i
luften. I nästa nu äro de halvnakna, baskande karlarna
nära att kvävas.
Sist kommer styrman Ankar över till Henry, som
lastar på Ostindien.
Då Ankar sätter foten på däck, hör han en skrovlig
röst:
* Kolkorgarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
