Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Så där ja», sade han och stoppade ner boken igen.
»Jag ska ha’ dom i minne. Men var bara på sin vakt,
Viktor, äm-häm.»
Den gamle knep ihop ögonen, reste sig, gav Ankar
en klapp på axeln, nickade och gick.
Men från angränsande kaféer och salonger hördes
ett kakofoniskt sorl av röster. Man talade i munnen på
varann, skrattade, nös, skålade och berättade historier.
Stämningen hade så småningom blivit hög.
Pressfotograferna gingo omkring och knäppte en grupp här,
en där.
Plötsligt låg Göteborg stilla. Fartyget hade gjort
ifrån sig den lyckade provturen och nu förtöjde det
som bäst vid sina bojar. Då var klockan nio. Slupen
Hugo väntade vid babords fallrepstrappa. Fem minuter
efteråt ångade den in mot Stenpiren med glada och
uppsluppna herrar ombord. Arbetet i hamnen var slut
för dagen. Lyftkranarna vilade. Nithamrarna tego.
På älven rådde frid. Endast en och annan vit
skärgårdsångare kom och gick. Men Masthuggets och
Maj-bergens gula och grå kåkterrasser voro som överdragna
med guld. Solen kastade ett sista stänk dit upp, innan
den försvann bakom Keillers park.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
