Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från festen begav sig Ankar raka vägen upp till
gamla hemmet i Majbergen. Hjärtat var överfullt.
Han måste ha någon att öppna det för.
När den nye avdelningschefen i G. O. A. klev in i
stugan kände Stava i första häpenheten inte igen denne
sin son, till den grad hade smokingen stöpt om hans
yttre.
Modern mönstrade honom först både bak och fram.
De gamla ögonen strålade. Nu var han i alla fall en
riktig herrekarl.
Men då Viktor berättade om sin nya ställning inom
rederiet, måste Stava sätta sig. För några sekunder
tappade hon alldeles målföret. Och sedan, så snart
tungan kom i gång:
»Du har la aldrig hört fel bara?»
»Hört fel. Mamma språkar. Tror I, att en hör fel
på sånt.»
»Ja-a, för de’ kommer ju så aprepå.»
Den gamla fick tårar i ögonen.
»Att far inte kan hålla sej inne, så han feck höra’t
från din egen mun, Vekter.»
»Var är far då?»
»Nere ve’ båten ett ärende.»
»Och jag som just kom upp för att få låna båten.»
»Båten — va’ ska du me’ den te?»
»Jag och fröken Northon ha kommit överens om att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
