Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamle hade aldrig riktigt litat mer än till sig själv. Med
ängslan och oro tänkte han på framtiden. Sonen
saknade den hänsynslösa kraften, var i alla livets skiften
mera gentleman än rakryggad vilja. Herr Henry
behövde en starkare vid sin sida, om inte hela den stolta
byggnaden en gång skulle störta i grus och spillror.
Men vem? Ingen bland avdelningscheferna voro några
första klassens förmågor. De påminde om mer eller
mindre förbrukade maskiner, som han visserligen kunde
lita på fast inte heller mera. Men bland dem fanns
dock en, som den gamle satte sina förhoppningar på.
Denne ende var utklareringschefen Viktor Ankar. Den
gamle följde noga Ankars arbete de sista månaderna.
Denne hade under denna tid fullständigt förändrats.
Den timide och undfallande unge mannen avslöjade sig
som en kraftfull och hänsynslös pådrivare, som förstod
att ta ut varje uns energi ur sina underhavande. Det
var som om först nu mannens verkliga natur krupit
fram. Den andra hade bara varit en skyddande mask.
Sin avdelning höll Ankar i arbete till långt fram på
nätterna. Och själv sparade han sig inte. Både först
och sist på kontoret. Endast arbetet existerade för
honom. Inte ens fästmön, dotter till en i rederiets tjänst
anställd sjökapten Borg, fick se honom mer än en gång
i veckan: lördagskvällarna. Ankar hade lärt känna
fröken Lilian ombord på Tomas, där kapten Borg var
befälhavare. Den blonda, högresta damen, påminnande
om fröken Marianne Northon, visade honom från första
början en påfallande uppmärksamhet. Viktor Ankar
fattade tycke för henne. Fröken Borg såg bra ut och
då hon synbart intresserade sig för honom, blev detta
senare kanske anledningen till, att de förlovade sig vid
påsktiden. Händelsen influerade föga på honom.
Arbetet var allt. Detta absoluta uppgående i sin syssla,
förmågan att dirigera, styra, ställa och befalla utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
