- Project Runeberg -  Hamnen. Roman /
240

(1925) [MARC] Author: Gideon Martins
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hänsyn till höger och vänster kom direktör Northon
att i den före detta springpojken se en kraft, som en
gång kunde dela ansvaret med sonen. För övrigt hade
den gamle på senare tid lagt märke till, att Ankars
arbetsintensitet liksom stimulerade denne. Herr Henry
rycktes med av den andres okuvliga och levande
intresse.

Gamle direktör Northon funderade på allvar att göra
utklareringschefen till direktörsassistent, då han helt
plötsligt drabbades av en lättare hjärnblödning och för
första gången under sitt långa, verksamma liv måste
hålla sig i sängen. Doktor Almsjö, husläkaren,
förklarade visserligen, att hjärnblödningen var av
relativt obetydlig natur men stack inte under stol med, att
sjukdomen lätt kunde ta en svårare vändning.

Till doktor Almsjös tydliga förvåning hävdes
emellertid hjärnblödningen. Men det allmänna
tillfrisknandet gick inte så fort, som man väntat. En allt mera
märkbar kraftnedsättning inträdde. Matlusten, som
annars aldrig övergett honom, försvann.
Kämpakrop-pen förmådde inte hålla sig upprätt. Och en dag, då
han skulle gå tvärs över golvet, veko sig benen och för
en kort stund försvann medvetandet. Men efter den
betan kunde den gamle inte lämna sängen. Och det
ungdomsfriska ansiktet undergick en sakta skeende
förvandling. I den röda hyn uppstodo gula fläckar,
först små och omärkliga, men de vidgade sig och
samtidigt började skinnet liksom torka in. Det stramade
över kindbackarna, vilka fingo en sjuklig glans.
Minnet, skraltigt hela våren, försämrades undan för undan.
Den gamle hade svårt att komma ihåg saker och ting,
som timat kort förut. Ändå ville han ha sina dagliga
rapporter från kontoret. Och dem måste Ankar
föredraga. Den gamle lyssnade men måste fråga om och
om igen. Fattningsförmågan började också att klicka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghamnen/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free