- Project Runeberg -  Hamnen. Roman /
244

(1925) [MARC] Author: Gideon Martins
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— viljorna — viljorna — spännas — till — kamp —
och — till — seger —.»

De blåvita läpparna krusas till ett leende — detta
leende, som i livet lyst upp den koncentrerade
handlingsmänniskan Northon — och den fria handen
famlar i luften.

Snyftande fattar fru Northon den. Krampaktigt,
som en drunknande, griper den döendes fingrar girigt
om makans handled och huvudet faller tungt, tungt
tillbaka mot kudden. Några gurglande läten och den
gamle redaren har kämpat sitt liv till slut.

Doktor Almsjö böjer sig fram, nickar tyst. De
andra snyfta, somliga mer, andra mindre. Viktor
Ankars gråt är högljuddast. Han sörjer den gamle
chefen mer än sin egen bror.

Med knäppta händer stå de alla församlade kring
detta slocknade människoliv, som en gång varit som
en levande försyn för dem alla. Ännu i döden inger
det respekt och vördnad.

Kvällssolen bereder sig att gå till vila. Den kastar
ett sista ljusknippe in genom de höga rutorna, far
smekande över den döde. De stelnade dragens reliefer
framstå i varje detalj. Det är som detta ansikte
huggits i granit. Men kring läpparna ligger det visionära
leendet kvar. Det har följt med över gränsen. —

När dagen rann upp över den stora hamnen
flaggade varje fartyg, litet som stort, på halvstång. Men
överallt vilade arbetet som en sista hedersbevisning
åt den man, som skapat hamnens storhet. Och när
den imposanta begravningsprocessionen några dagar
senare passerade Vasagatan, stod stuveriarbetarnas
fackförening med sitt standar uppställd där för att
sluta sig till processionen. Och gatorna kantades av täta
människomassor.

En storman och en arbetare hade gått ur tiden ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghamnen/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free