- Project Runeberg -  Jacob Casimir De la Gardie. Novell /
4

(1849) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nejder, som småningom blifvit förtärda af det rollystna
hafvet, så att nu endast några låga, i sjelfva
hafsbry-net simmande lemningar af land, erbjuda ett farligt
fotfäste för de lefvande och en ¿måningom sjunkande
grundval för deras boningar. Dessa knappt ett par
fot öfver böljornas yta belägna öfläckar kallas Halliger,
och deras invänare utgöra återstoden af en adel
folkstam, den Frisiska, hvilken är dömd att gä under i
hafvet.

En af de rysligaste öfversvdmningar, som härjat
dessa trakter af jorden, iqtfåffade för något mer fin
tvenne århundraden sedan. Natten till den 11 Oktober
1634 hade en syndaflod störtat öfver den olyckliga
befolkningen, och icke mindre ån 15,000 menniskor
förgingos i den natten. Sex kyrkor, halftannat tusen
enskilda hus, en mängd våderqvarnar och ett ofantligt
antal kreatur försvunno i djupets afgrunder. De
räddade menniskdrna utgjorde endast ett antal af 2,633.
Deras fordom rika och vidsträckta marker hade blifvit
inskränkta till några sumpiga ängar, och minnet .af den
genomgångna nöden bevaras i dess benämning: ""den
stora folkdränkelsen”.

På det tjugondetredje året efter denna fasansfulla
olycka hade redan de återstående invånarne hunnit
passa sig in i de nya förhållanden , som derigenoiti
uppkommit. HalHgeröarna hade då antagit den gestalt
de skulle endast småningom förändra intill nästa stora
omstörtning, och omkring dem hade redan uppväxt
den kedja af nomadiserande sandkullar, kallade Düner,
hvilka i ett dubbelt led på en gång kämpa för och
förtära den Jutska kusten, och hvilka, i nyckfullt
förändrade lägen, göra sig ganska oberoende af det land,
de dock ämnades att försvara.

Halligeröarnas behagligaste tid, deras sommar,
var inne. Under denna tid breder sig en flyktig grön-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghcasimir/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free