Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Alldeles, min herre!"
”Tillåt mig, fru grefvinna, att få förklara min
förundran att träffa er hår. Jag trodde alt ni följt
probstinnan och stiftsfröknarna (ill Burg.’’
"Man behagade lemtia mig och mina båda vänner „
midt i elden."
"Jag vet att probstinnan begått denna oförlåtliga
försummelse. Men tillåt mig att förklara min glidje
öfver grefvinnaus räddning icke desto mindre! Den
förefaller mig alldeles gåtlik.”
"Den har åfven förefallit mig så. Min afsigt år,
att i detta gästväuliga hus afbida mina landsmäns
ankomst."
”De skola förmodligen redan vara har om några
timmar. Jag ämnar tåga vidare, så snart vi rastat
en stund."
Midt under detta samtal öppnades dörren ock
grefve Reventlou sjelf inträdde. Vid åsynen af
damerna blef han högst förvånad. Men ett skimmer af
tillfredsställelse målade sig tillika i hans drag.
"Således finner jag eder ändå, mina damer P*
yttrade han. "Ni har förgäfves sökt att fly ifrån mig.1’
Grefvinnan svarade endast med en oroligt
forskande blick.
"Ni får förlåta, fru grefvinna", återtog grefve»
med mörknande uppsyn, "att jag ieke kan eftergifva
min öfverhets rätt. Ni kan icke på olagligt sått
erhålla er frihet tillbaka. Er person år oss alltför
dyrbar, för att så utan omständigheter lemnas tillbaka.
Att er behandling skall nlifva fullkomligt värdig, var
derom säker; men vi måste behålla er i vårt förvar."
Grefvinnan hade bleknat, och hennes läppar
darrade af en återhålleu harm, då hon s*de: "Äfven af
er, grefve Reventlou, hade jag väntat annat, då jag
en gång blifvit befriad från en undergång, som på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
