- Project Runeberg -  Jacob Casimir De la Gardie. Novell /
184

(1849) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Generalen kunde icke sofva och önskade det
icke heller. Han befann sig pä en liten upphöjning
Öfver marken, som tillät honom, att, då bas lyfte
hufvudet, se längre bort, ån de, som oingåfvo ho*
nom. Snart tycktes lians Ögon fästa sig vid ett sår*
skildt föremål, som kunde urskiljas lans-st bort i
fjer-rnn. Det var en rad trossvagnar, hvilka dock
stannade vid den yttersta af posterna, som just var upp-*
stalld invid lemniugarna af den gamla vallen
Danne-virke. Trossen stannade der, och dess åtföljande be*
täckning beredde sig också till hvila, i det den
uppgjorde en eld, kring hvilken åtskilliga af de åkande
och ridando lade sig.

Men ur flocken derborta skilde sig snart en röd,
fantastisk gestalt, som begynte att röra sig emellan
trupperna. An närmade den sig skenet af en
vakt-eld, än nästan försvann den bland skuggorna af
natten, än tycktes den vexla ord med en post, än
svfif-vade den helsande förbi en grupp balfsofvande
krigare. Denna gestalt, som tycktes vara en qvinnas,
ehuru klädd på ett högst ovanligt sätt, närmade sig
alltmera den eld, vid hvilken generalen befann sig,
och ju mera hon nalkades, för hvarje allt närmare
eldsflamma, soin kastade sitt sken öfver henne, visa»
de det sig att hon var den Poblska flickan, som åt*
följde trossen.

Då hon kom så nära, att hennes spejande blick
kunde urskilja gruppen af generalen och hans stab,
stannade hon och stod en stund orörlig, betraktande
de hvilande herrapne.

Slutligen lyfte generalen sitt hufvud och satte sig
upp. Han vinkade, och flickan, med lätta fötter smy-’
gande emellan dem, som sofvo, stod framför honom,

■"Kommer du från klostret, l8ora?° frågade ge*
neralen på Poblska språket, det enda bon förstod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghcasimir/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free