Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Bönder plåga likvål jast vara enviga och out-»
tröttliga, når det gäller att ty— ligga."
”Sä skola vi hjelpa till att väcka dem emel*
lanät.”
”De se ut, att vilja hälla sig vakna nog” invände
korpralen, dä en kula hven in genom fönstret och
slog i väggen ofvanför de samtalandes hufvuden.
Båda skyndade att se ut. Bönderna omgåfvo
slottet frän alla tillgängliga sidor och började nu,
från ett afständ utom ryttarnes pistoler, en eld emot
slottsfönstren.
”Hvad säger löjtnanten om riksrädets
rustkam-mare?” inföll korpralen: ”Der finnas Yisst icke män^
ga, men nägra grofva bössor.”
”Tag ned dem helt simpelt! Hela rustkammareo
taga vi i beslag.”
Sä gjorde de instängde sina anordningar. Det
var ett härdnackadt försvar, som tillämnades. Men
snart visade sig hos de belägrande en beräkning och
militärisk hållning*, som bäde förvånade och oroade
Svenskarne. Det var en herre till häst, ätföljd af ett
antal ryttare, som infann sig hos bönderna och af
dem helsades med glada jubelrop, dä han tog emot
befälet öfyer dem.
”Vi m$ste ha reda pä den der herrn, hvem han
kan vara”, sade löjtnanten. ”Vi skicka ut vär
trumpetare, tror jag.”
”De kunde dä inbilla sig, att vår afsigt år att
kapitulera.”
”Lät dem tro hvad de vilja, sä bedraga de sig
desto mer!”
Pä löjtnantens befallning uppalogs den ena slotts*
porten och den Svenska trumpetaren red ut, me
frumpeten för mannen och fiågtande med en hvit duk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
