Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underligt, att din vackra ock kära lärjunge
fäste sig så innerligt vid dig.”
”Ja!” utropade Liljensparre, ”jag är
öfvertygad, det hon rätt bittert sörjde deröfver, att
hon så olyckligt råkade finna behag för Konungens
ögon, framför din syster Siri och Ebba
Bjelke 2).”
”Siri tycker om sin Johan Gyllenstjerna,”
sade Grefven, ”och jag vet inte, hvarföre hon
just skall tvingas att gifta sig med Erik Bjelke,
som hon icke kan fördraga. Jag har lust att
hjelpa henne. Det är uselt af en man, att vilja
tvinga en qvinna, som han icke älskas af. —”
”Ack,” svarade Liljensparre, ”det kostade
mycket på Gunilda, att hon måste emottaga
den falske och grymme Johans hand: ty sådan
är han, det kan du väl icke neka?”
”Hm!” sade Brahe. ”Man säger ju, han är
lärd, och han blir ändå vriden, bara en jesuit
predikar för honom. Han är godhjertad och
mild, säger man, och han roar sig med att trampa
och sparka ärligt folk med sina kungliga
fötter. Och artig är han ju också? — Hur var det,
han belönade den der korgen, som din flicka
hade mod att bjuda honom i början?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
