Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flaxa omkring henne som fjärilar. Och hon,
stackars barn, kan icke lida dem för sin död,
alla samt och synnerligen, sjelfva Mäster Olavus
med! Har ni då inte annat att göra, än rida
omkring flickan der, som en skock lakejer, edra
långa lättingar! Sedan Jöran kom hem, för att
se om alla sina gårdar och förläningar, samt
jaga dag ut och dag in, är det nu alldeles
rasande! Jag vånnar, du vore i Stockholm igen,
du, fast jag icke hade sett dig på så länge, och
du är min förstfödde, Jöran! Hvad har du med
flickan att gora? Tror du, att jag är så enfaldig
och släpphändt, som Märtha Sture på
Hörningsholm? [1] Nej, här skola aldrig några
syskonabarn med sina giftermål komma och stifta
förargelse i Guds församling. Har jag inte rätt,
Mäster Olavus? Fast ni bär herrehatt och
sammetskåpa, så måtte ni väl ändå inte vara så
ifrån Guds ord och all ära och redlighet, att ni
kan gilla sådant kätteri och gudlöshet. Förmana
dem, Mäster Olaus, ni som är Guds ords
tjenare, förmana dem och predika för dem, att
de skola afstå ifrån sitt ogudaktiga uppsåt! Jag
gör hvad jag kan, och hvad som min moderliga
pligt kräfver — men —”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
