Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flätor, framträngande under en lätt silkesduk,
som hon kastat öfver hufvudet, och de blå
ögonen med uttryck af en svärmande känsla,
sökande i fjerran de osynliga gestalter, som
sväfvade för hennes inbillning, under det tonerna,
klara som perlor, rullade öfver de tjusande
läpparna, och hennes bröst sakta höjdes af den
lilla ansträngning, som sången fordrade — kunde
man icke tro annat, än att det var en grottans
gudinna eller åtminstone den sköna Elfdrottningen,
som här väntade, att hennes små tärnor
skulle komma till henne med kronan och trollspöet,
för att fullborda hennes skrud.
Do båda riddarne stodo såsom ett par
förtrollade bilder, orörliga ofvanföre grottan, och
bakom dem räckte Petrus fram sitt oborstade
hufvud, hvars anletsdrag uttryckte de sällaste
känslor: Hans ögon bligade oafvändt på Anna,
medan hans öron uppsögo de ljufva tonerna
med den lifligaste smak, ty, oaktadt Petri föga
lofvande yttre, var han en stor musicus och
spelade sin Viola di Gamba med en färdighet,
hvilken ingen annan djekne ifrån Skara uppnått.
Snart märkte emellertid Annas hind, som
var mera uppmärksam än herrskarinnan, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
