Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var tre fagra ternor, som der följdes åt.
Men dagen görs mig lång.
Den enas ögon sågo på Herr Redebold med gråt.
Men jag vet att sorgen är tung!
Och mörka natten blef det i mark och i skog.
Men natten görs mig lång.
Och Bergakungen satt uti berget och log.
Men jag vet att sorgen är tung!
Och Bergakungen tog väl sin krona på sig.
Men vägen görs mig läng.
Och kronan hon sken på den villande stig.
Men jag vet att sorgen är tung!
”Och träden, sköna jungfrur! i bergasalen ner.”
Men tiden görs mig lång.
”Guldkronan åt den fagraste af eder jag ger.”
Men jag vet att sorgen är tung!
Han satte sin krona på Herr Redebolds mö.
Men dagen görs mig läng.
Och kronan hon lyste öfver land och sjö.
Men jag vet att sorgen är tung!
Och Jungfrun hon månde med Bergakungen gå.
Men natten görs mig lång.
Herr Redebold han måste väl se deruppå.
Men jag vet att sorgen är tung!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
