Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - XIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ett eget småleende, ”Saknar ni ingenting,
Jungfru Anna?”
Hon besinnade sig litet. ”Ack,” jag har
förlorat min ring!” utropade hon.
”Ja”, sade Liljensparre, ”när jag så lyckligt
sköt bom på er vackra hind, blef jag varse den
i spåret efter henne.
”Den hade säkert fastnat i hennes halsband,”
anmärkte Anna, ”när jag klappade henne i
morgons.” —
”Anna, Anna, kom hit!” ropade Fru Ebba.
”Det passar just bra för dig? Du kan nu resa
till Stockholm med din far. Nils vågar sig
icke på en så lång resa, efter han ännu icke är
rätt frisk; derföre måste svåger sjelf bege sig
åstad. Han har ingenting deremot, att du
kommer till Drottningens hof. Visst kommer väl
jag att sakna dig; men det får väl ge sig. Du
glömmer väl ändå i alla fall icke så bort mig,
att jag inte får se dig någon gång igen. Men
hvar i alla verldens där håller Jöran hus?”
”Han roar sig med att springa i kapp med
Petrus uppe på Kinnekulle,” svarade Herr Lage
Posse. ”Ack, ja!” utropade Bolla. Nu förstår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
