Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - XIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prinsessan stammande om förhållandet med
ringarna, och den blyga Anna Posse vågade icke
upplyfta sitt nedslagna öga från marken.
Furstinnan drog nu äfven en ring af sitt
eget finger och skakade om alla tre i handen.
”Kom hit, Grefve Gustaf!” sade hon derpå. ”Kan
ni känna igen, hvilken hvar och en af dessa
ringar tillhör?”
Grefven smålog. ”Får jag dela ut dem
efter mitt tycke?” frågade han och räckte Liljensparres
ring åt Anna och hennes åt honom.
Annas rodnad fördubblades. Hon vägrade
att emottaga den främmande klenoden. Då
omfamnade Furstinnan den bestörta flickan och
sade: ”Anna, min lilla, goda Anna! Har du hjerta
att förskjuta en så ädel friare? Ack, han behöfver
så väl en tröstarinna, och en så god tröstarinna
som du! Se då en gång upp, min flicka!
Se blott en enda gång på honom!”
Men Anna gömde, innerligt upprörd, sina
tårfulla ögon i sitt hvita ”handkläde.”
Liljensparre fattade den bäfvande flickans
andra hand; men hans darrande läppar förmådde
icke framföra ett enda ord. Då tog Prinsessan,
med mildt våld, handen ifrån hennes ögon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
