- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
63

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»lag begär det icke heller!» sade Evert. »Jag har
lefvat på sjön största delen af mitt lif: jag vill dö
på sjöo — en egendom på fasta landet vill jag icke ega.
Gif mig ett fartyg, det är min önskan! Jag bar ju
icke fatt så mycken lärdom i ungdomen, alt jag kan
bli officer; men ett amerikanskt sk^pp får jag föra, om
jag kan köpa del.»

»Det är alltså ett skepp du vill ega?» frågade fadern.

»Ja!» var Everts svar, och hans öga blixtrade. »Jag
vet hvar ett sådant, som passar för mig, står att köpa.»

»Ett skepp är dyrt!» sade grefven eftersinnande. »Jag
har låtit årligen utbetala närmare 4000 riksdaler åt
dig: det är likväl en pension, med hvilken en person
med den ringaste förmåga att sköta sig bör kunna vara
belåten.»

»Ja, jag har åtnjutit femti pund hvart qvartal,»
med-gaf Evert — »del har varit priset för min frånvaro, och
jag har ju derför måst afstå mitt fädernearf. Jag skall
aldrig mer återkomma, om min far nu vill uppfylla
min önskan. Jag skulle icke heller nu haft någon
önskan att framställa, jag skulle aldrig återkommit, om
jag icke beslutit att våga allt, till och med underkasta
mig att trotsa min fars vrede, för att skaffa den enda
menniska, som visat mig förtroende» ....

»Evert,» afbröt grefven strängt, »hvems är felet, om
man icke kunnat visa dig förtroende?»

»Åtminstone från början icke mitt!» svarade Evert.

Den gamles öga flög ovilkorligt bort till grefvinnan
Emerences porträtt, och Evert, som märkt blicken, såg
också dit. Då målade sig på den vilde mannens
anletsdrag ett gräsligt uttryck af oförsonligt hat: han bet
tillsammans tänderna, medan hans gnistrande ögon
betraktade bilden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free