- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
70

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Herren, livar ban skall både fiaaa och taga er bror,
mylady: hans vägar äro underliga!»

Grefvionaa besinnade sig några ögonblick; derefter
framtog hon ur etl litet etui, som bon hemtade från
bordet i salongen, några dukatcr, hvilka bon räckte åt
sjömannen. »Vill ni hålla till godo dessa, min
hederlige sjöman! Jag önskade visa min tacksamhet mot
den, som Sr min brors vän så som ni; dessutom önskade
jag bedja er fortfara att vara hans vän och att alltid
leda och råda honom till det som Sr rStt och godL»

Sjömannen såg högst öfverraskad ut, och i hans klara,
redliga ögon begynte tårar att framskimra. Han tve«
kade att emottaga dukaterna. »Mylady,» sade han,
»hvarför skulle jag emottaga penningar af mylady?
Men det lofvar jag: så lSnge jag lefver och förmår
verka något på Lillienstedt, skall jag söka afråda honom
från alla vSgar, som icke tro Guds vägar!» Mannens
ögon sänktes på den hvita, af ett par blixtrande
ringar prydda handen, som räckte guldet emot honom;
han genomströmmades af en egen känsla. Slutligen
upplyfte han sin hand, och hastigt föllo dukaterna i
densamma, medan den lätt vidrördes af grefvinnans
fina fingrar. »Mylady,» fortfor sjömannen, »her
lady-ship är rik och förnäm och vill kanske gifva dessa
penningar till missionsverket; derför skall jag taga dem,
om mylady befaller, pch lemna dem åt en redlig
clergy-man — ty jag förstår att det vore ohöfligt att neka
taga emot dem af ett så förnämt fruntimmer.»

»Gör med dessa penningar hvad ni för godt finner,»
inföll grefvinnan: »jag känner ett nöje i att lemna dem
åt er!»

Lodman slog upp ögonen: de glimmade af en
besynnerlig, liksom fuktig, mystisk glans, då han ttstade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free