- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
116

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fru Wekström, som innerligt älskat sin make och Tid
förlusten af sitt barn blef alldeles öfvergifven af smärta,
hade dock tillräcklig beslutsamhet att icke försjunka i
håglöshet och förtviflan. Hon reste sig upp ur sin
sorg, genomskådade klart sin ställning, uppoffrade åt
sin mans kreditorer äfven det lilla hon sjelf egt, och
beslöt att förvärfva sig ett fritt och oberoende lif på
egen hand. Hon arrenderade gästgifveriet, och med
sitt nit och ordningssinne gjorde hon det till ett
mönster för alla dylika i trefnad, enkelhet och snygghet.

Marknadsdagen var fru Wekström naturligtvis
framför alla andra sysselsatt. Alla rummen på
gästgifvare-gården. voro upptagna, matsalen och skänkrummet
hvimkde af gäster, och gården stod full af hästar och
åkdon. Hela huset skulle utgjort en röra af babylonisk
fitebistring, så framt icke hennes lifliga gestalt uppträdl
såsom den öfverallt ordnande principen. Åt hvarje
gäst hade hennes rörliga tunga ett godt ord att säga.
De, som behagade henne, behandlades från första
ögonblicket såsom förtroliga vänner.

Fru Wekström hade många egenheter, dem
hennes vänner ganska väl kände, och som icke gjorde henne
mindre treflig: dessa höra naturligtvis till teckningen af
hennes karakteristik. Hennes bjerta var skapadt för
ömhet, och hvarje älskvärd och bildad man kunde vara säker
om hennes förtroende och vänskap. Då i sjelfva verket
så få af de goda munkeborgarne kunde komma under
benämningen af på en gång älskvärda och bildade,
utgjorde samlingen af vår goda frus favoriter mest af
fremlingär, med hvilka hon genom en eller annan
tillfällighet kommit i bekantskap. Den* som en gång af
hennes bottengoda hjerta vunnit vänskap, egde den för
lifetiden; men att vara svartrök om denna vänskap,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free