Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saren, fick denne tillfälle att resa sig, då Sven grep
efter käppen. För att förekomma den tillernade agan,
bvilken, att döma efter taget i nacken, lofvade blifva
eftertrycklig, rusade narren på bonden och med ett
vål afpassadt slag på näsan stänkte vildiga strimmor
af blod omkring hans upphettade anletsdrag. Men
ännu en gång fick den kraftiga bondnäfven ett tag: det
höll som ett skrufstäd.
»Böfveln,» fnyste rustbållaren, som åter blef helt
lugn, så snart han hade sin fiende i sitt våld — »den
der slängen skall du få betala! En örfil kan vara
qvitt mot en örfil; men, ser du, blod v i tet, din
lymmel .... Hvar är stadsfiskaln?»
»Här är han!» skreko flera af de öfverfallna
bönderna; ty äfven han hade, alltifrån grefvinnans afresa,
stått på trappan. Han fann nu ett tjenligt tillfälle för
sitt embetes verksamhet. »Hvad är detta för väsen?»
ropade han och trängde sig fram genom hopen. »Jag
tror det är ni, fader Sven Mathsson. Hvad har
kommit åt er?»
»Hå,» stammade rustbållaren, »det är den här
skojarn som har öfverfallit mig. Det år ju blodvite, herr
stadsfiskal! Arrestera honom: han stör ju
marknads-friden!»
»Hör på, ni,» utropade stadsfiskalen, »ni
dansmästare der! Hvad tar ni er för? Öfverfaller ni folk,
oi? Ni skrämmer hästar att skena, vet ni! Hvem
har gett er lof alt visa er utom gården, der ni fått
magistratens tillstånd att uppföra edra konster?»
Den af smärta alldeles ursinnige artisten, som var
nåra att qväfvas af ilska, gjorde ett våldsamt försök
att rycka sig lös från Svens tag, men råkade der vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
