- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
175

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fängelse. Men i detsamma hördes en röst helt nära
invid henne, och en stark hand grep henne om foten.

»Är du der» din fördömda tjufunge!» röt
stadstjenaren, och ryckte, föga varsamt» ned det stackars
barnet, som i hast befann sig på marken framför honom.
Jag skall lära dig att smyga omkring arresten! Du
ville väl hjelpa gubben att rymma. ... I kurran med
dig på ögonblicket!»

Flickan knäppte bedjande sina händer tillsammans.
»Ack, nådig herre, jag skulle ju bara tala med min far!»

»Du är ingen bit bättre än han, ditt leda troll,»
brummade stadstjenaren, »fast de ha klädt upp dig och
öst pengar på dig. Men jag skall nog ta rätt på dig!
. . . Kom genast med! I arresten med dig!»

Flickan följde honom tigande och lydig. Hon trodde
att hon skulle få komma till sin far; men huru
förskräckt blef hon icke, då den bistre mannen slog upp
en dörr på en helt annan sida. »Min far, min far,»
började flickan att bedja och gråta — »låt mig få komma
till min far! Söte, nådige herre, låt mig få komma
till min far!» Hon böjde sig ned och ville kyssa den
grofve mannens hand; men han stötte henne hårdt
tillbaka.

Detta uppträde beledsagades af den lekaude
dansmusikens klang från den öfre våningen: i jublande
hvirflar flögo tonerna desto mera hänförande och glada,
ju djupare den ångest var, som dref sitt spel i fattiga
hjertan det under. Den olyckliga Anna sjönk förtviflad
på knä på stengolfvet» vridande sina händer, då hon
såg att allt motstånd var förgäfves, medan deruppe
andra unga qvinnor, hvarken så sköna eller kanske ens
så oskyldiga som hon, i lediga rörelser sväfvade hän i
dansens yra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free