- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
203

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lodman, alldeles förtjust af den välvilja och
uppmärksamhet, som skänktes honom af de beundrande
mamsellerna, inlät sig i beskrifningar om alla de
märkvärdigheter han sett och de äfventyr han genomlefvat, med
ett så öppenhjerligt intresse, att dessa ufgjutelser
gjorde honom serdeles lycklig. Om bans goda åhördrinnor
ofta icke forstodo de termer, som hörde till hans
filosofi, antogo do dem på god tro, såsom bevis på hans
lärdom i sitt yrke, och gladde sig åt de underbara
taf-lor de kunde fatta.

I det Evert steg uppför en liten kulle, planterad
med några äppelträd och syrenhäcker, hvilka utgjorde
den lilla trädgårdens förnämsta prydnad, blef han varse
ett fruntimmer, som, stödjande en större kikare mot
grenen af ett träd, tycktes betrakta något aflägset
föremål. Då han kom närmare, igenkände han prostinnan.
Hon hörde steg bakom sig, tog ögat från glaset, och
vände sig om.

»Grefve Lilltenstedt!» sade bon. »Här ha vi den
vidsträcktaste utsigten från vårt lilla hem — kanske det
skulle roa grefven att se utåt ådalen? Jag har sett
efter min son, som öfvar sig att skjuta änder
der-borta.»

Evert trädde fram och emottog kikaren. Han
riktade den, efter prostinnans anvisning, utåt den vackra
dalen, som härifrån erbjöd ett obeskrifligt skönt
perspektiv. Skogsbygder inneslöto från beg ge sidor den
smala slätten, genom hvilken ån, här och der skuggad
af fantastiska löfdungar, drog sin glänsande silfverfåra.
Ett par broar, den ena långt bortom den andra, ledde
öfver ån. Vid skogsuddarna framskymtade ett par byar,
och bredvid en tallkrönt höjd uppsköt ett kyrktorn
med sitt förgyllda kors. På ett par ställen i ån syntes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free