Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med smärta hade hon alltid lemnat hemmet, för
att följa den gamle, och på dessa vandringar, hennes
djupaste förnedrings- och ödmjukhetstillstånd, hvad
hade hon ej lidit! Men hon förstod icke att tillika
uppskatta hvad hon derjemte lärt. Minnet af de svåra
tiggarvandringarna blef henne likväl lärorikt; ty
deri-från medförde hon dock till sin skogskoja många
bilder af skönhet och ädelhet.
Bland hennes minnen var ett kärt: det var minnet
af den unge poetens ädla gerning. Hon kände sig
genom delta minne förtrolig med honom, så att, ehuru
kon visserligen icke afvek från den ödmjukhet, som
låg i hennes väsende, hon likväl vågade upplyfta sina
ögon emot honom.
Då han nu satt i hennes hem, på den finskurade
bänken, hvilka underbara känslor genomströmmade icke
heunes oerfarna bröst!
Birger såg sig omkring. »Det var en liten stuga,»
sade han; »men du håller den fin, Anna. ... Ja så,
det år hftr som du och din far bo om vintrarna! Då
måtte här vara ödsligt. Blir du då icke rädd, Anna?»
»Åh nej: ingen gör oss något ondt hår. Vi ha
godt om ved och värme.»
»Ingen fremmaade lär väl hitta vägan hit genom
skogen? Om vintern ser ni väl ingen menniska?»
»Det går en vinterväg derborta öfver sjön: der far
då mycket folk. Men hit kommer ingen — hyad skulle
de väl också kunna få bär?»
»Jag kan nog föreställa mig det. . . . Men här är
▼äl icke heller mera folk om sommaren?»
»ib, då komma fiskrarne hit upp ibland, när de
ligga i viken här. Om far hade fiskredskap, skulle
kaa visst slå sig på att fiskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
