Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gubben tvärstannade. »Nej, herre, nu gå Ti icke
längre! Hvad vill ni mitt barn t»
Everts ögonbryn sammandrogos hotfullt; men han
svarade med säker röst: »Jag vill henne vfil, Rahm!
Jag aktar grefveslånd och titlar icke mer än den ruttna
mossan derborta pi kärret. Den flickan har blifvit för
mig dyrbarare än allt annat på jorden: hon skall Mifva
min, ty jag har nog för både mig och henne, och er
med, gamle Rahm. Det (Sr bero på henne, om bon
vill följa mig ut på hafvet; men eljest kan jag också bli
här: jag sätter mig ned bär, i stället för att köpa ett
skepp, förslår ni, Rahm!»
»Nej, jag vill icke förstå det! Fast Anna är fattig
som en gråsten, så håller jag henne hårdare än om
hon vore af baraste gull.»
»Jag vill intet annat, än det som är godt och årligt,
så framt man icke retar mig. Har jag icke frivilligt
afsagt mig Tofteborg och de öfriga egendomarna, för
att få inrätta mig såsom jag sjelf önskar, köpa ett skepp
eller — med ett ord — vända mig hvart jag behagar!»
»Ja, grefven kan vända sig hvart han behagar, men
inte till flickan min!»
»Ni måtte icke förslå mig, gamle Rahm! Hvarför
skulle ni neka mig flickan, om hon vill ha mig T»
»Kanske grefven vill gifta sig med henne T» afbröt
gubben med häftighet.
»Hvarför icke, gamle Rahm? Jag har nog att
försörja oss med, har jag sagt: jag vill ingen annan i
verlden ega, än henne.»
Gubben såg helt bestört ut; men småningom samlade
han sina tankar, och en misstrogen blick flög mot
Evert. »Det var besynnerligt nog» det der — likväl
vet jag att herrarne icke äro att tro. Men jag känner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
