Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så snart prosten uttagit papperen, hvilka ban förut
kände, lemnade han plånboken tillbaka och sade: »Nu
återstår att bestämma, när grefven önskar att lysningen
skall försiggå.»
»Så snart som möjligt!» sade grefven, som qvarbållit
Annas hand och sökt att uppfåriga en blick af henne.
Men hon höll ögonen orörligt nedslagna, och tycktes
förstenad, som en bild. Hennesdarrning hade upphört,
och sjelfva blekheten på hennes ansigte hade icke mer
den förra dödslika kylan, som tycktes utgången ur ett
döende hjerta.
»Om söndag således!» bestämde prosten. »Lagen
tillåter att, i fall af svår och lifsfarlig sjukdom, trenne
lysningar må afkunnas på en söndag och vigseln ske
om tisdagen derefter. Är det så er vilja, grefve
Lillien-stedt ?»
»Ja, om det icke är möjligt ännu förr!»
»Förr kan det icke ske; men jag finner att just nu
ett fall inträffat, då det kan ske så fort: jag skall lysa
i morgon. Förmodligen blir konstapel Lodman vittne
för grefven, och jag far då be konstapeln, åfvensom
dig, gamle Rahm, att ännu i afton hos mig skrifva
under lysningen.»
Lodnian gick fram till den sjuke. »Vill du att jag
skall göra det, Lillienstedt?» frågade han.
»Ja visst!» svarade Evert. »Jag _är så trött nu: jag
behöfver hvila. Men jag vill tala mera med dig och
med prosten.»
»Morgondagens gudstjenst och göromål upptaga min
tid,» sade denne; »men jag skall komma åter i morgon
eftermiddag.»
Evert tackade med en blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
