Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi anan von ^Schönleben, och hennes lagliga arfvingar»
Åfven funnos der åtskilliga artiklar, dem Agnes ansåg
verkligen förnedrande for familjen.
Sedan bon genomgått alltsammans, öfverlemnade hon
sig ånyo en stund åt sina grubblerier. SLutligen reste
hon sig upp med stolt beslutsamhet: på en gång
kastade hon Everts afsägelseskrift i kakelugnen»
Hon ringde efter Tbilda ocb befallte henne genast
tända eld på papperet, så att det tillintetgjordes i
grefvinnans närvaro och under hennes egna ögon.
Då de sista gnistorna slocknat, rörde hon sjelf om
askan och begaf sig derefter, med ett lugnare uttryck
utbredt öfver de ädla dragen, till sin fars rum.
Den gamle grefven emottog henne, såsom alltid,
med faderskärlekens ömma leende.
Men grefvinnan, ehuru bon betvingade sin inre
upp-vallning, satte sig i fåtöljen, som numera alltid stod
framställd bredvid hennes fars länstol, ocb fattade hans
hand, hvilken hon förde till sina lappar. nJag bar att
hos pappa aflägga en bekännelse 1» sade hon«
»Du vet, mitt barn,» svarade han leende, »att du är
herrskarinna här och att du gör bvad du behagar.»
»Jag har velat befria mitt samvete från en börda,
som jag icke långre förmådde bära.»
»Såå, din Ulla toka! Ditt samvete lär visst ha
någon tung börda, kantänka!»
»Ack, pappa, det var Everts dödsdom som brände
mig såsom eld 1 Förlåt mig, pappa — jag kunde icke
längre uthärda med den: jag bar förstört den!»
Grefven spratt till. »Hvad har du gjqrt, oförsigtiga
barn? Om han nu pockar på sitt arf, vet du att du
kan få nöja dig med en ganska obetydlig andel?
Grefvinnan. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
