Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ingen annan än de kunde anå; men som for dem
voro stora och heliga.
Anna yttrade intet ord — huru skulle hon kunnat
finna uttryck för allt, som med underbar makt rörde
sig i djupet af hennes sjftl! Men då grefvinnan Agnes
uttalade de sista orden, böjde sig den unga ned oeh
kysste hastigt hennes hand. I denna rörelse och 1 den
blick, som Anna dervid upplyftade, låg något så
tacksamt och innerligt, att det kändes såsom ett himmelskt
gensvar på alla de ädelmodiga och sköna föresatser,
som sväfvade i grefvinnans själ.
Agnes vände sig nu till sin brors lik. Det dystra
ansigtet, omgifvet af sitt vilda, men nu ordnade skägg,
hade likväl ett uttryck af stillhet, hvilket djupt rörde
henne: det var friden, so m ändtligen bred t sin slöja
öfver stridernas, stormarnas man.
Sedan hon en stund betraktat den döde, lade hon
sakta sin hand på hans kalla venstra — den högra,
som var blå efter åskslaget, låg gömd under
svepningen — och suckade: »Guds frid öfver dig, broder!»
»Farväl, Evert!» hviskade hon efter åter några
ögonblicks besinning. Derefter vände hon sig till
prostinnan.
»Tillåt mig att fråga fru grefvinnan,» yttrade denna,
»om grefvinnan behagar befalla någon ändring ellér
tillägga något till de anstalter jag här i hast kunnat
vidtaga?»
»Jafc tackar fru prostinnan — jag är hjertligt
tacksam och belåten!» försäkrade grefvinnan.
»Då återstår här tills vidare intet att göra!» anmärkte
prostinnan.
»Vi fara hem,» sade prosten, »och få der ofverlägga
om begrafningsdagen och andra angelägenheter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
