- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
384

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

enkan, ansåg sig grefvinnan Agnes för honom böra
uppriktigt framställa sina tankar om förhållandet
emellan henne och hennes svägerska. Det var ju dessutom
Broman som i sina händer hade det vigliga afvit- ,
trings-instrumentet, på hvilket numera hufvudsakligast
Annas rätt berodde.

Snart hade prosten fullkomligt genomskådat och
uppfattat allt. Efter någon öfverläggning sade han: »Jag
är fullkomligt öfvertygad om herr general-audilörens
rättrådighet, liksom om hans skicklighet; men det skulle
för mig utgöra en tillfredsställelse, om det tillätes
åf-ven mig att få kasta en blick på handlingarna. Såsom
fru grefvinnan von Schönlebens gamle lärare, har jag
ett lika uppriktigt intresse för hennes, som för den
unga grefvinnans rätt och bästa, och förhållanden kunna
finnas, der en opartisk mans omdöme kan vara bättre
och klokare, än den förnämste rättslärdes. Rättvisan
ser endast på de yttre förhållandena; men mången gång
är det nödvändigt att också taga hjertat med i
beräkningen — det är en sak, som rättvisans skipare i
allmänhet icke vilja erkänna.»

»Jag hade just ernat framställa detta såsom en bön
till herr prosten!» yttrade Agnes. »Jag har fullkomligt
förtroende till Crisman Lillie, och jag vet att han,
lika litet som jag, skulle vilja begå den ringaste
orättvisa; men jag kan icke känna mig rått lugn i mitt
samvete, om jag éj får ega den tanken, att just min
gamle lärare, han, som är Annas förste vän, som år
hennes lärare, så väl som min, men i ännu närmare
förhållande, fullkomligt genomskådat och gillat vår
ställning till hvarandra. Sker oss någondera orått, om
vi dela såsom systrar?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free