- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
393

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förtroligheten under hesoket i slugan och vid källan
hade närmat grefvinnorna till hvarandra, så att Anna
förmådde öfverviofta sin blyghet och öppna sitt hjerta
för den ädla systern. Hon kände nu, att hon gerna
ville följa henne; hon kände sig dragen af vänskapens
bfomstertoaiid, icke mer af pligternas tunga kedja, mot
ett hem, en framlid, som bon icke heller såg med
fruktan. Hon hade ingenting att invända emot förslaget
att, efter blott ännu en dags uppehåll, resa fill
Tofte-borg. Den dagen ville hon besöka sin far.

Då hon yttrade denna önskan, såg den
uppmärksamma Agnes på hennes blyga och nästan bäfvande
uppsyn, att hon helst ville aflagga besöket ensam.
De befunno sig i detta ögonblick allena i det gästrum«
som blifvit anvisadt åt grefvinnan von Schönleben*

»Vi äro ju nu systrar, Anna,» sade Agties: »vi dela
nu lika. När du reser för att besöka din far, tag då
med dig en del af min kassa! Serskildt har jag här
en liten pung med silfvermynt — tag också den med dig.
Om du möter någon bekant, något barn, någon
jemn-årig, någon gammal, så behöfver jag ju icke säga dig,
att du har tillräckligt att gifva af. Tänk på, om du
vore i deras ställe, hur du skulle känua det, om de
visade dig vänlighet och gåfve dig skänker!»

»Ja, prosten har nog påmint mig att tänka så!»

»Det är mig kärl — tag derföre detta med dig. Du
kan också helsa din far ifrån mig; jag vet nu, att han
icke mera lider någou nöd, derom har prosten
föranstaltat.»

Anna höll fast den gifmilda handen i sina båda och
såg kärleksfullt upp på sin vän: »Ack, jag vet nog,
genom hvem prosten fått utvägar att hjelpa min far
Grefvinnan. 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free