- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
395

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vinna!» sade bon. »Jag läser ädelhet och godhet i er
uppsyn: jag känner alt ett gudfruktigt, der före
samvetsgrant sinne och ett ömt hjerta bor i ert bröst. Sådana
menniskor som fru grefvinnan äro heliga: jag känner
i deras närvaro frid och tillfredsställelse. Tillåt en
gammal och erfaren qvinna att säga detta, fru
gref-vifma! Den förklaringen af mig förtjenar icke att
försmås,* och jag har en viss rätt att så tala till fru
grefvinnan »

Grefvinnan Agnes rodnade, men bleknade straxt
derefter: hon tänkte på uttryck och minnen från
hemmet, dunkla, nästan olycksfulla; ord angående
förhållanden, om äfven brutna, till just denna allvarsamma’,
vålnadslika dam hade fallit omkring bennes fars sista
stunder. Hon kände liksom en kylig fruktan smyga
sig igenom hennes innersta; men hon hemtade sig
snart. »Ett godhctsfullt ord af fru prostinnan,» sade
hon, »är mig obeskrifligen dyrbart. Jag ville så gerna
yltra ett ord af förtroende; jag ville göra en fråga —
vågar jag det? ... Ack, jag behöfde ljus i något,
som sväfvar mörkt för mig!»

Prostinnans allvarsamma drag blefvo, om möjligt,
ännu blekare, hennes blick gömde sig liksom i en
skugga; men likväl låg i dragen intet uttryck af
missnöje, af hot. »Välan,» sade hon, »om ert hjerta, fru
grefvinna, behöfver det ljus, som jag kan meddela,
så fråga öppet: det är en mångbepröfvad qvinna som
skall svara. Möjligtvis kan svaret komma djupare ur
hjertat, än någon behöfver veta; men jag har fattat
aktning, förtroende, välvilja — uppriktigt sagdt, fru
grefvinna — vänskap för er.»

Grefvinnan Agnes, betagen af den högsta vördnad,
böjde sig djupt for den gamla, hos hvilken hon anade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free