Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det samtal, bvilket kyrkoherden boll med grefvinnan
Anna, förstod han att göra på en gång lärorikt och så
lättfattligt, att hon, som redan på förhand kände
förtroende och vördnad för honom, utan att finna sig
besvärad, kunde gifva de enkla svar, som behöfdes,
och uttrycka sitt bifall och deltagande, visserligen
mest med blick och uppsyn, men äfven någon gång
med ord.
Omkring henne samlade sig de nyfikna yngre
ber-rarne, lyssnande ocb med sina anmärkningar
understundom deltagande i samtalet, men naturligtvis utan
att viga besvära grefviiman med frågor. Kyrkoherden
behöll silunda vid denna grupp samtalets trid i sin
hand.
Crisman Lillie kunde endast med ögonen då och då
följa grefvinnan Annas rörelser, ty Agnes släppte
honom icke närmare henne. Ilon fruktade visserligen
ingen brist på grannlagenbet bos honom; men en
hemlig känsla förmådde henne att emellan honom och Anna
söka bibehålla ett visst afstånd.
Efter en stund måste konversationen tystna, då
grefvinnan Agnes begaf sig till pianot och Anna genast
tog sin plats helt nära invid henne, så att deras ögon
kunde mötas.
Med flit valde grefvinnan ett längre stycke, som
skulle upptaga något mera af aftonen, än man eljest
beböft i denna societet.
Då hon slog an de första ackorderna, ilade en
sprilt-ning genom Anna; den unga qvinnan betogs af
underbara, mäktiga känslor, dem likväl den medfödda
blygheten gaf henne kraft att gömma i sitt inre. Endast
i uppsyn och blick, som mötte Agnes, blixtrade dessa
känslor fram. De eldade sympatetiskt den spelandes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
