- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
463

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sommaren på Tofteborg förflöt under njutningen af
ett mera utvidgadt sällskapslif, än som varit tillfället
under vintern. Flera af de förnämsta grannarna
inbjö-dos, och äfven fran hufvudstaden anlände personer,
hvilka deras förhållanden till lillicnstedtska familjen
gåfvo anspråk på inträde i grefvinnornas
umgängeskrets. I denna krets uppträdde grefvinnan Lillienstedt
med icke mindre ledighet, än grefvinnan von
Schön-leben, ehuru den förra alltid bibehöll det medfödda
draget af ödmjuk blyghet, hvilket också bäst passade
hennes ungdom.

Då general-auditören Crisman Lillie personligen
infann sig på Tofteborg — han hade under tiden fört en
oafbruten brcfvexling med grefvinnan Agnes — blef
han icke litet förvånad öfver den utveckling, som han
varseblef hos grefvinnan Anna, emedan han förut sett
henne endast på de första stegen till bildningens bana.
För honom, som icke steg (or steg kunnat följa hennes
utbildning, syntes det ett under, att hon nu med en
sådan säkerhet, men tillika med ett så blygt behag,
kunde uppträda i sällskapslifvet. Han kände sig
intagen af den djupaste beundran för henne; men just i
medvetandet af hennes låga börd låg en motvigt, som
hindrade hans beundran att öfvergå till en förtroligare
känsla. Han kände för henne den välvilja, det intresse,
den kärlek, som den bildade menniskan egnar åt ett
konstverk, åt en konstnär, hvilken förmår röra de
djupaste strängarna i hjer ta t; men denna hans känsla
öf-vergick just derföre icke till det slags kärlek, som
fordrar ömsesidig böjelse, som eger förmåga af
försakelser och just i sådana finner sin njutning och sitt lif.
Dertill kom att hon äfven var för ung för att rätt kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free