Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
passande «rgcluisi, sedan mm erbillit ett godt
ergel-verit 011 kyrkan; flietorna sysslade med sina
handar-beten, och prostinnan* tankar befunoo »ig långt borta
hes 4#« älskade sonen i fjerran* Man hade m pi
«1-goo lid ingenting alhörl från honom, och det w
der-före son etl lätt moln af bekymaier saäfvade öfver aHa
den busliga itetscns medlemmar.
Då anlände kyrkvaktaren, som förskaffat sig enex&ra
inkomat s$sum post kl rare, med den eftcrjäagtade
fost-väskan. Den öppnades nu med obeskriflig ifver, oeh
tidningarne blefvo liggande orörda , medan prost ia »an,
med en viss darraing, bröt ett utländskt bref, h v iUtet
vmr adresserad 11 ill henne* Hedan på stilen igeakä-tide
man Birger: brefvet var från Paris.
Han bade der. skref han, tiålbragt .ef) lärorik
vinter och längtade nu a&t tå i hemmets ro tillbringa
sommaren, for att ordna aUa de intryek han erfarit
4#ch derefter med dubbel kraft vara verksam for
ken-sten. Hans beslut att egaa sitt lif åt skaldekonsten
hade mognat, och han förklarade att han ingea annan
lycka i lif ve t ville eftersträfva, än att lefva för de idéer,
som uppfyllde hans själ. Han var beredd ait försaka
all sia enskilda glädje och lycka för den att kunna verka
for det sköna och ädla med alla 9tna själskrafter.
Fäderneslandet saknade en dramatisk litteratur, och då
hans första steg på deuna bana vunnit framgång, var
det isynnerhet i denna riktning som han ville fortgå.
Prosten Bergmau lyssnade tigande till brefvet,
hvil-ket prostinnan uppläste.
^Slutligen sade han: »Birgers kallelse för
skaldekonsten är så afgjord, att det vore fåfängt att försöka
qväfva den. Jag skulle emellertid vara djupt
bekymrad öfver hans timliga existens, sa framt han icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
