Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkets hjelp: de skola (3 god betalning för sin
handräckning. Säg, hvar åro de?»
Gumman besinnade sig några ögonblick; derefter
sade hon: »De ha säkert allesammans gått upp till
bron öfver floden. Der har skett någon olycka, och
deras mening är nog att hjelpa de olyckliga.»
»Godt — det var just der jag behöfde deras hjelp.
Kan ni visa mig vägen dit?»
»Det är redan så mörkt — man kan omöjligt se
vägen.»
»Så tänd en fackla och lys ossl» Ett nytt slag af
ltarbinkolfven mot marken förorsakade genast alt han
fick gehör.
Gumman tände en af vass hopvriden, i feta ämnen
doppad fackla och gjorde sig färdig att lysa herrarna.
Hon kunde icke urskilja mer af Grisman Lillies gestalt,
än att också han var beväpnad, och ansåg derföre
likaledes honom vara en rättvisans Ijenare. Qiuseppe
befall le henne gå före, medan han med spändt gevär
följde hennes steg. Grisman Lillie följde sist på något
afstånd.
Efter en fjerdedels timmas vandring utmed stranden
af floden, visade sig skenet af facklor emellan de höga
klippväggarna, som på ömse sidor gjorde flodbädden
uppifrån otillgänglig.
Då tog Giuseppe facklan af den gamla och släckte
den i floden. »Nu vägleder oss skenet derborta!» sade
han. »Vänd om hem, ni gamla: då vi komma
tillbaka, skall den förnäme herrn, som är med mig, ge
dig en drickspenning.»
»Se här!» sade Lillie, i det han genast slack ett mynt
i den bestörla gummans hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
