Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medan briggen i Cadiz intog sin nya last, kunde det
icke roa grefvinnan att någon gång gå i land. Den
svenske konsaln och några i Cadiz vistande svenskar
gjorde deremot henne sin uppvaktning ombord, och hon
emottog dem med den fina belefvenhet och uppmärksamhet,
som hon lärt i lillieska familjens salong.
Då Lodman skulle gå i land, hvilket äfven han icke
gjorde oftare än det var nödvändigt, medtog han gerna
lilla Ada, och det blef för henne ett obeskrifligt nöje
att få se allt hvad han visade henne, och dessutom få
medföra till sin goda tant så många saker, som skulle
fägna henne.
Lodman, med sitt enkla, varma hjerta, älskade alla
ädla menniskor, och framför alla andra dem, med hvilka
han kommit i beröring på Tofteborg. När lilla Ada
förtroligt hängde vid hans hand och barnsligt glad
smekte honom för hvarje gåfva, hvarje glädje han
förskaffade henne, då kände han sig lycklig, då for igenom
hans bröst en så ädel känsla, att han derigenom fann
sig upphöjd, fann sig vara ett bättre väsende än förr.
Det var bildningens ande som grep åfven hans själ och
för den öppnade nya, paradisiska rymder.
Resan från Cadiz gick lyckligt.
Sex veckor efter den dag, då Gerda lemnade Anconas
redd, kryssade den vackra briggen inåt Geflefjerden,
i sigte af Bönans hamnfyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
