- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
558

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

just sett herr Bergmans första dramatiska arbete,
Sigrid den fagra.

Prostinnan Bergman, som icke sett stycket, utbad
sig att få böra grefvinnans omdöme deröfver.

»Jag vågar icke bedöma det,» sade hon, åter
rodnande; »men ehuru ny för mig åsynen af ett skådespel
naturligtvis var, tror jag att de flesta åskådarne vore
intagna af de sköna och höga tankar, som öfverallt
funnos i hela stycket. Men det är ju icke först såsom
dramatisk författare herr Bergman framträdt: hans
skaldestycken hafva ju hos hela den bildade delen af
vårt folk vannit ett stort bifall.»

»Min man har velat låta honom följa sin böjelse,»
anmärkte prostinnan Bergman, »så att han fått helt och
hållet egna sig åt sin konst; eljest skulle jag visserligen
önskat, att han valt en annan mera lysande bana.»

»Är då icke konstens bana för den, som är värd
densamma, tillräckligt lysande?» inföll grefvinaan med
en ifver, som eljest aldrig röjt sig hos henne. »En
konstnär, som är det af hela sin själ, är väl den son
förtjenar sitt folks bifall framför andra, emedan just
han är den som leder det framåt till bildning och till
den bestämmelse, hvilken Gud förelagt menskligheten.
Fins det något ädlare, än att, med serskildt af Gud
förlänad förmåga, verka för det som är godt och skönt
och ädelt hos menniskorna?»

Prostinnan Bergman fästade en blick af förvåning
på grefvinnan.

Då tog den andra prostinnan, fru Broman, ordet:
»Det är en sanning, min grefvinna; och jag tror och
hoppas, att den tid har kommit, då konsten börjat
vinna den aktning och det anseende den förtjenar,
såsom ett af de förnämsta ljus, som Gud gett oss, utom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free