- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
559

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sitt eviga ord. Det kommer då an på att konstnären
icke missbrukar sin gåfva; ty nog kan med den,
serdeles med skaldekonsten, uträttas äfven mycket ondt.
Hvad magister Bergman beträffar, har jag alltid i hans
skrifter funnit en ädel och ren anda.»

Grefvinnan kände sig något blyg öfver hvad hon
yttrat; hon svarade endast: »Jag öfverensstämmer
fullkomligt med min goda moderliga väns mening.»

»Det vore otacksamt af mig att icke erkänna Guds
nåd med min Birger,» yttrade prostinnan Bergman;
»jag har visserligen allt skäl att tacka Gud för hvad
han är. Jag känner bäst hans hjerta och vet huru ömt
och godt det är. Ingen kan deltaga djupare i hans
glädje öfver framgången på den bana, som han nu en
gång valt, än hans mor. Och att jag vet att värdera
hans ädla tänkesätt, det behöfvsr jag så mycket
mindre försäkra, som jag tyvärr mången gång känner en
högre moderlig stolthet, än som kanske är rätt tillbörlig.
Men det är så mycket som en mor önskar» . . . .

»Jag undrar om magister Bergman skall behöfva
underrättas om sin mors ankomst?» inföll fru Broman.

»Jag tror att jag sjelf borde fara dit och öfverraska
honom!» svarade fru Bergman.

»Åtminstone kunde vi dröja ett par timmar?» återtog
den förra.

Men prostinnan Bergman yttrade så lifligt sin lust
att så snart som möjligt få träffa sin son, att en färd
till Kunstatorp ännu på förmiddagen blef beslutad.

Äfven grefvinnan, ehuru en besynnerlig känsla dervid
oroade henne, beslöt att medfölja, för att besöka
det kära barndomshemmet. Hon, som aldrig ville
skiljas vid Ada, medtog äfven den lilla fröken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:38:10 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mghungagre/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free