Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det enkla namnet Anna halkat fram, i stället för det
kalla och förnäma Lillienstedt.
»Ser jag orätt,» utbrast Birger, »eller har åter en ny
ljusning uppgått?»
»Ja, jag ser ännu bättre i dag än i går!» svarade
hon. »Herr Birgers besvär att leda mig på våra
promenader blir snart mindre.»
»Får jag vara uppriktig? Det har utgjort min
skönaste glädje att få leda den, som jag är stolt att få
kalla min ungdomsvän. Ju mindre jag kommer att
behöfvas, desto mera måste jag försaka af den glädjen.»
»Behöfvas?» upprepade grefvinnan sakta. »Tro mig,
herr Birger, jag känner nog att det varit en frivillig
vänskap som förskaffat mig herr Birgers ledning och
stöd, och som bidragit att återställa mina ögon. Var
öfvertygad att jag är tacksam!»
»Vi komma nu snart till hufvudstaden,» återtog
Birger: »der skall grefvinnan Anna omgifvas af en helt
annan krets, än den, i hvilken den fordne barndomsvännen
passar. Jag skall likväl njuta af att någon gång
på afstånd se och beundra den, som visat mig så
mycken välvilja, som till och med icke förnekat
ungdomsvännen.»
»Skulle jag kunna förneka den, som . . . som . . .
till och med räddat mitt lif! Om jag finge välja,
skulle jag hellre vistas här, än i de lysande
salongerna i Stockholm. Jag har kära minnen äfven på
Tofteborg.»
Det blixtrade till i Birgers ögon. »Jag har då
likväl icke bedömt orätt!» sade han. »Vår
barndomsbekantskap ger mig rättighet att säga det: grefvinnan
Anna finner icke hufvudstadens lif i de högsta kretsarna
angenämare, än lifvet i en huslig krets, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
