Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanalvägen från Stockholm till Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möten hafva af Nordens konungar här blifvit hållna. Olof
Tryggvason, som friat till Sigrid Storråda, mötte henne här, för att uppgöra
äktenskapsfördraget år 997, men afbröt det af förbittring öfver hennes
envishet att vilja förblifva vid sin hedniska tro. Olof Skötkonung
och Olof den helige bilade här sina tvister 1022. Sex år sednare
möttes här Anund Jacob och Olof den helige. Likaledes nämnas
möten vid Kongahäll 1042, 1067 och 1078. De trenne konungarna
i Skandinavien, Magnus Barfot från Norrige, Inge den äldre från
Sverige och Erik Ejegod från Danmark möttes här 1100, och
uppgjorde en frid, som bekräftades genom Margareta Fridkullas giftermål
med Magnus Barfot. Margaretas son, den ryktbare Sigurd Jorsalafar
(† 1130) bodde härstädes; och ansågs staden då hafva uppnått höjden
af rikedom och välstånd. Men fem år efter hans död blef staden
anfallen af de rofgiriga Venderne, anförde af konung Ratibur, efter
ett tappert motstånd intagen och i grund förstörd. Ehuru staden
sedermera ånyo uppbyggdes, återvann den aldrig sin förra glans.
Åtskilliga Norrska konungar hade här sitt residens. Under
brödrakrigen emellan Folkungarna togo än den ena, än den andra sin
tillflykt till Kongahäll, såsom beläget invid riksgränsen. Hertig Erik
hade erhållit Kongahäll i förläning af Norrige, men ville, sedan han
vunnit framgång i Sverige, icke återlemna förläningen. Norrske
konungen Håkan Magnusson lät då upptimra ett fäste af träd invid
elfven, och det blef upphofvet till Bohus. Men både stad och fästning
flyttades sedermera. Det var Christian IV som verkställde denna
flyttning. Men Göteborg, på Svenska sidan, begynte alltmer
uppblomstra till förfång för Kongelf. Då Bohuslän tillföll Sverige genom
Roeskildska freden, inskränkte Carl Gustaf Kongelfs privilegier till
förmån för Göteborg. Numera är Kongelf snarare lik en by, än en
stad. Invånarnes antal 750.
Bohus utgör numera endast en ruin, men har fordom varit
vigtigt i Sveriges krigshistoria. På detta slott hafva möten blifvit
hållna, sedan det blef Kongahälls fäste. Äfven har det utstått flere
belägringar. Svenskarne angrepo det flere gånger förgäfves under
Erik XIV:s tid. Den hårdaste belägringen utstod Bohus sedan det
blifvit Svenskt. En förenad Dansk och Norsk här belägrade det
i 56 dagar 1678, och den oupphörliga kanonaden förvandlade alla
boningshusen och sjelfva kyrkan inom fästningen i ruiner. Men
kommendanterne von Börstel och Frölich försvarade sig så tappert,
att belägringen måste upphäfvas, helst Gustaf Otto Stenbock nalkades
med en stark här till undsättning. Landshöfdingen öfver Bohus län
residerade här till 1700, då residenset flyttades till Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
