Baron Münchhausens märkvärdiga resor och äfventyr till lands och vatten / 23 (1875) Translator: Victor Emanuel Öman With: Gustave Doré Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet. Jagthistorier

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bort mitt hagelförråd, då en kull rapphöns helt oförmodat flög upp
alldeles framför fötterna på mig. Jag skulle gerna sett några af dem på
mitt bord, när jag kom hem, och tänkte derför ögonblickligen ut ett
sätt, som jag råder er, mine herrar, att i dylika omständigheter använda.
När jag väl lagt märke till hvar hönsen slagit ned, laddade jag skyndsamt
min bössa och släppte sedan ned laddstaken i pipan i stället för
hagel. Derefter skred jag framåt och sköt just som hönsen flugit upp.
Några steg ifrån mig föll laddstaken ned och på den sutto så uppträdda
sju foglar, som säkert aldrig drömt om, att så hastigt komma på spettet.
Alltid besannas det gamla ordspråket: "Hjelp dig sjelf, så hjelper vår Herre
dig."

Ill. G. Doré

En annan gång hände mig att jag i en af Rysslands stora skogar stötte på
en utmärkt vacker blå räf. Det hade varit synd att förderfva det dyrbara
skinnet med en kula eller ett skott hagel. Mickel stod alldeles invid
ett träd. I en handvändning kratsade jag ur kulan, ersatte henne med en
späcknål, tog korn och sköt med den utmärkta framgång att räfven med
sin svans satt fastnaglad vid trädet. Derefter gick jag fram, drog min
hirschfängare och gaf honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>